söndag 24 maj 2009

I den här dikten

3 kommentarer:

  1. Det här är den sorgligaste och vackraste dikt jag någonsin hört/läst. Har både hört och läst den flera, flera gånger men jag slutar ändå aldrig rysa eller bli berörd. Så bra.

    SvaraRadera
  2. det här slår mig så hårt. Och Jenny, fortsätt göra precis så här. Det kan blir stort.

    SvaraRadera