onsdag 7 maj 2008

På en gata i staden där vi växte upp


jag skulle vilja berätta för dig
om vännerna jag lärt känna sen du försvann
om hur bekantskapskretsens första barn växer sig större för varje dag och hur vi sitter fyra tjejer i varandras lägenheter ibland och försöker prata oss fram till hur saker och ting fungerar - eller bara vara tacksamma för att vi har människor omkring oss som hjälper mot allt som vill oss illa
försöker minnas att det inte alltid varit så

jag skulle vilja prata med dig om tiden som lagt sig mellan
om allt som förändrats sen du försvann
om städerna jag bott i, lägenheterna jag kallat mitt hem, människorna som varit mina vänner,
hur jag ibland kan bli påmind om hur du och jag gick upp längs en gata i en annan stad och du sa att det tagit slut med Lina igen, att det inte fanns några vägar tillbaka denna gången

jag skulle vilja säga till dig
allt som jag inte gjorde då
att jag minns oss i en lägenhet på Östra Storgatan , i ett snölandskap en av få lyckliga nyårsnätter, soliga eftermiddagar instängda i replokalen, men ännu mer som en känsla jag inte riktigt kan beskriva; en rädsla för att saker och ting skulle förändras
och vi skulle bli äldre

jag vill berätta för dig
om rastlösheten som växt varje dag sen du försvann
om tusen bekanta som jag aldrig släppte in men hur några ändå lyckades stanna kvar, om hur omständigheterna och slumpen förändrade mig, och fortfarande gör
om caféerna, restaurangerna, köken jag jobbat i, människorna jag inte klarar mig utan
kampen som fick mig att klara tunga arbetsdagar

jag vill att du ska förstå vem jag blev efter du försvann
hur verkligheten gjorde mig hård men också fruktansvärt sårbar, hur jag träffade någon som jag lärde mig att älska men stannade med allt för länge, hur jag inte orkade vara ensam och lät någon annan ta över, hur kärleken pausade mitt liv i tre år men väckte mig igen en dag i augusti

och jag vill att du ska veta
att jag fortfarande tänker på dig
som någon som gick brevid mig på en gata i staden där vi växte upp
någon som log mot mig när jag var sexton år och världens minsta människa, när jag grät och tillslut försökte berättade om skriken, orättvisorna, hopplösheten
någon som tittade på mig och förklarade att saker kommer förändras och vi kommer bli äldre
någon som log och lärde mig vad hopp är
någon som stannade kvar
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
jag ringer till någon som lovat att ringa mig för att påminna om att det var fyra dagar sen han hörde av sig men hans mobil är trasig och ingen svarar hemma och när jag går till mataffären säger de att en gasledning exploderat högst upp i ett hyreshus på 19th street, minst två döda än så länge och jag förbannar mig själv för att jag aldrig tog reda på var exakt du bor
nu kan mina lämnade meddelande på din mammas telefonsvarare vara förgäves men jag tänker att det kanske de var ändå så vad spelar det för roll
jag är en idiot
jag dejtar tre killar samtidigt och alla blir förolämpade när jag försöker betala maten, bion, biljetterna
folk är idioter, tänker jag i samma mening som "hade jag fått chansen att slippa betala så skulle jag tagit den direkt"
jag är en idiot
ja, jag är en idiot
och imorgon ska jag på blind date

3 kommentarer:

lisa sa...

tre samtidigt!? det kan inte sluta lyckligt. Kunde inte jag fått en av dom då att gå på operan med på fredag? Eller nån annan som läser denna bloggen som är sugen? jag har redan köpt två biljetter. Jag bjuder. Detta är typ en kontaktannons. jag gillar att titta på hur solen går ner över Bergsjö Backe, lyssna på hiphop, och Dig. /tillsammans är vi vackrare

Broder David sa...

Jag vill garna ga pa bio men nan bra dejt ar jag nog inte.
Vad ska du se/hora?

lisa sa...

det är baletten Bolero som går på operan i gbg. Tar du flyget över? :)