Lastbryggan 05.50

idag är jag svag
för få sovna timmar och en stor jävla längtan över mitt bröst
inatt vaknade jag vid halv ett, klarvaken, och trodde att klockan ringt och jag skulle gå till jobbet
när klockan sen verkligen ringde vid halv fem och jag var tvungen att gå upp var förvirringen total, förstod inte alls varför jag skulle gå upp, att jag hade ett jobb, att det gick spårvagnar till stan, att bröden inte bakade sig själva, och var nära att missa vagnen
väl utanför jobbet fick jag stå fem minuter och fundera över vad jag hade för larmkod innan jag vågade dra mitt kort och chansa
det gick vägen men jag har nu officiellt slutat att lita på mitt minne
från och med nu kan man hitta alla mina koder och lösenord på en lapp
fast risken är att jag glömmer var jag lagt lappen också om det ska hålla på det här viset


lastbryggan 05.50
hösten spegelblank mot mörk asfalt
jag rycker åt mig en brödback och väntar ut stämpelklockan
i en halvtimme har jag köket för mig själv
tänder kylarna, sätter på värmeriet, drar igång stekbord och spisar
väcker köket från en stilla förväntan och slår igång fläktarna med full kraft
sätter mina degar på jäsning

flera gånger har jag svarat i min telefon och människan på andra sidan har sagt att det låter som jag är i en fabrik
och ja, det här är min fabrik
när jag stämplar in markerar jag avdelning; produktion
här hymlar vi inte om sånt, det är tydligt vilken klass vi tillhör

glider i kockrocken och blir någon annan
en yrkesroll som gör mig hård
rak, snabb, effektiv
vissa dagar stannar hon kvar i mig även efter jag lämnat omklädningsrummet
i pressade situationer är hon där
köksspråket; "bakom", "framför", det korta, koncisa
avskalat från allt onödigt
ibland hårt, ibland ärligt, ibland elakt
men oftast fullt med kärlek

folk som aldrig jobbat i ett kök kan bli knäckta på ett par timmar
folk som alltid jobbat i kök blir så småningom det

kl sju och köket gnuggar sömnen ur ögonen och sträcker på sig
mangan, danne, freddan och jonne preppar lunchen
masen och pillan i renseriet och källskänken rullar in back efter back med bröd

mangan frågar om jag fått någon kram idag och
jag skämtar med freddan om att jobba som kock och lida av panikångest
jag litar inte riktigt på nån förrän vi har jobbat ihop under stress

"nu kör vi!" och någon slänger på en punkskiva
idag kommer allt att klaffa

hänger av mig kockrocken i skåpet i omklädningsrummet och
på vagnen från jobbet lämnar jag hetsen bakom mig
i tunneln genom berget mellan runstavsgatan och kortedala torg saknar jag täckning och vid galileis gata tänker jag att här bor jag, i bergsjön, där spårvagnarna kommer rakt genom berget för att ta mig till andra sidan