Solidariteten

vi sitter på ölkaféet och dricker en öl, går tillbaka till din lägenhet och du sätter på någon franska svartvit rulle från femtiotalet
regissören heter nått som påminner om "tryffel" och jag tänker att hela situationen känns väldigt 2003,
så bekant på nått vis
men en timme in på den filmen tröttnar du på att vänta och stryker mig på underarmen
lättar på trycket och tar min hand

någon sorts kärlek
eller ja,
solidaritet kanske man kan kalla det

ja, solidaritet

jag passerar folketspark, simpan, ställena som var mina och någonannans för bara ett par månader sen
förundras över att jag inte låst mig i den känslan
tänker att det är väl som vi konstaterade för ett par timmar sen på den krogen;
att vi har punkter i våra liv som just nu håller oss ifrån att hänga upp hela våra liv kring såna stora känslor
en trygghet som får oss att stå stadigare
även om min syster sa att det är förunderligt hur lätt jag låter mig dras med

jag promenerar hem över möllevångstorget en tidig morgon kring jul och någon typisk möllevångsbo har slagit in sina gamla kläder och lagt under granen på torget
det är ungefär som man kan förvänta sig på möllan

och jag känner att malmö skulle funka
fast att det faktiskt är Kanada som lockar mest