det skönaste;
åka hem till en av de finaste och låta vännerna hålla en över vattenytan
andas åt en ett par timmar
kanske köpa med sig en flaska champange för att man hoppas att det för en gång skull ska finnas något att fira
och
som en självuppfyllande profetia
när man inser att det verkligen fanns det
känna ett leende växa över ens ansikte, i hjärtat
och på väg hem;
livet bjuder till, skickar blickar från mannen på spårvagnen snett emot
våren blir ljusare
för jag har verkligen de finaste vännerna och de absolut bästa kamraterna
som inte låter mig ta nån skit när jag egentligen inte orkar stå emot
ger mig kraft
att slå tillbaka
förlåt min otydlighet. det kommer klarna.
1 kommentar:
åh, jag vill också!
Skicka en kommentar