tisdag 6 januari 2009

Vad ska vi göra med varandra

Ni får en dikt till, bara för ni är så fina och för att fira att den här bloggen haft över 20 000 besökare nu! Woho!



vad gör man med kärleken
en tidig januaridag
när du säger att det brinner nere vid macken
och att du måste gå

vad gör man med tågbiljetterna, bussarna, flygplanen som lyfter för att ta oss härifrån
vad ska vi göra med kvittona kvar i plånboken
mjölken, chipsen, V6
ett minne från en annan stad

vad gör man med tiden
en mörk decembernatt
när du sitter ensam i din etta och det känns som att
nej, du vet inte vad det känns som

vad ska vi göra med styrkan
en mörk decembereftermiddag
när fabrikerna står tomma och de försöker slå oss i bitar
vad ska vi göra med maskinerna, kockknivarna, människorna
när vi sitter hemma och de säger att vi inte behövs längre
vem ska bygga husen, laga maten, ta hand om de gamla?
du stirrar tyst in i tv-flimret

vad ska vi göra med saknaden
en kall januaridag
när frosten målar staden vit och du inte vet om du orkar mer
solen slår igenom borta vid idrottshallen

vad ska vi göra med varandra
i din kalla lägenhet
framför tvn
när luftangreppen fortsätter och någon står där och säger att det inte finns några andra sätt
än bomberna mot människorna
än pansarvagnarna i gränderna
än söndersprängda skolor
vad ska vi göra när marktrupperna korsar gränsen och vi inte orkar fly
vad ska vi göra med barnen, burna in i sjukhusen
när du stänger av tvn och går och diskar istället

vad gör man med avskeden, på centralstationerna, sista utropet, så lite tid
vad gör man med läpparna, armarna, händerna som håller oss
vad ska vi göra med kärleken när vi sätter oss på tågen härifrån

vad gör man med längtan
en fredagskväll
när vi sitter instängda i ett liv som inte längre vill

vad ska vi göra med isen
så svag vid broarna
hur ska vi hålla hela vägen

vad gör man med Knarkarlängan, Kämpegatan, pizzerian på hörnet
småstäderna som våra systrar bor i
när tågen är inställda och de öppnar McDonalds vid busstationen
jag sittandes med plusmeny brevid så många främlingar

vad gör man med de bottenfrusna sjöarna, de tysta skogarna,
gatunamnen vi minns som människor
när vi inte kan hitta vår plats
eller
när vi hittat vår plats men lämnar den utan att ge den ett namn

vad ska vi göra med vägarna som korsar varandra
så många riktningar att följa,
när vi inte hinner stanna
du ritandes en cirkel på bussfönstret

vad gör vi med varandra
när den här staden krymper med varje steg
när du säger att du måste gå ut en runda
och jag svarar att jag redan varit där

1 kommentar:

Ingemar sa...

Jag börjar få slut på superlativ