lördag 6 oktober 2007

I en större stad

jag reser till en större stad och blir sittande ensam med min dator på ett hotellrum
var det det jag ville göra hade jag inte behövt lämna min egen stad, hade jag inte ens behövt ta spårvagnen in till stan, hade jag haft tio steg till min halvtomma kyl

i större städer åker man tunnelbana och när jag sakta glider ner i tunnlarna under den här staden påminns jag om en tryckande värme under Santiago i början av året
en annan hand i min, en väggmålning om militärdiktaturen
det känns som i en annan livstid
men så jävla nära ändå och
just nu har jag inte nån lust att känna nått överhuvudtaget

med dig blir kontrasterna tydliga och jag förbannar mig själv för att jag måste leva så, pressande mig själv nära gränsen för att kunna andas

du säger att din rastlöshet gett dig en 5 månaders tidsfrist i det här landet
att nått annat kallar dig och jag förstår precis vad du menar och vilar mig i någonsorts trygghet i det uppbrottet
en begränsning i du och jag
vår livlina

i det här landet tycker cheferna att vi fått in ordet rättvisa på för många platser efter en liten seger, fruktkorgarna når inte längre än till lönekontoren, på golvet bjuds det inte ens på kaffé och jag antar att jag inte är förvånad

jag funderar på om jag borde höra av mig till gamla vänner
äta en pizza och prata om sånt som inte betyder nånting
kanske är det det jag behöver
som en motvikt till det svartvita
något betydelselöst som kan färglägga gråzonerna
men det är 19 dagar till löning och i större städer har inte ens pizzeriorna förortspriser
här kan man inte lita på någon

jag vill lämna det här hotellrummet och låta nånting suga tag i mig innifrån
följa den känslan och vara lika rak och tydlig som min syster
jag tänker att om jag ens kunde vara hälften så modig som henne hade du och jag kunnat älska efter tydliga direktiv

men när du smart frågar mig hur du ska presentera mig för gustav så är den föregående meningen så långt ifrån mitt flyktiga svar som man kan komma från en annan människa
och jag tänker att tydliga direktiv ändå är ganska förutsägbart

så jag vilar mig i ett frö som du sått i mig;
när du lämnar det här landet kommer jag redan serverat min 20:e latte på ett café i en ännu större stad och le på spanska som tack för dricksen

Inga kommentarer: