December

brev på min hallmatta och hela dygn förändras
vi har hört av oss
boken om staden, uppbrottet och längtan blev aldrig skriven men gatorna ligger kvar där vi lämnade dem, närlivsen har kvällsöppet även denna veckan och han skriver att det fortfarande finns hopp, att vi fortfarande orkar upp imorgon för revolten har lagt sig som dimma över hans stads tomma parkeringsplatser, min stads tvillingytor
vi rör oss på parallellgator tänker jag och berättar om poesin inte ens poeterna lyckas fästa på papper, om världen som gör ont och arbetsplatserna som skaver med sitt frånvaro av avsked,vardagen i sin smärtsamma verklighet

det ligger ett brev på min säng och han skriver att det fortfarande finns hopp, att vi fortfarande kan leva i alla fall en viss del av dygnet, att vi fortfarande klarar av att vakna om vi åtminstone stannar uppe ett par timmar längre än vi borde och jag tänker att den här staden kommer att ta död på mig med sina oskrivna ytor och lysrör, rör mig framåt förbi mörka fik och videobutikerna verkar ha tagit över stadens puls, andas i dess ställe och han skriver att augusti gjorde honom illa men att september nästan fick honom att förlora hoppet
att han fortfarande vaknar i en småstad och drömmer om att december ska förlåta alla misstag
jag skriver att vi borde supa oss fulla, få stadens ljus att flyta ihop och hoppas på fullt allvar att det är så enkelt, vet att det är det

det är onsdag och torsdagen pressar sig mot mig med allt en torsdag har att pressa med och jag skriver ett brev som jag inte vet om jag tänkt skicka men som i alla fall blev skrivet
v50 anfaller och jag försöker förtvivlat hitta någon musik som passar mitt sinnestillstånd men det verkar som om det inte skrivs sån musik längre och parkeringsplatserna känns större än igår och jag fick inga brev idag men jag tänker att det är okey, klipper ord ur gamla tidningar och skickar hotbrev till någon jag saknar,
inga stora ord

det är torsdag och onsdagen tycks ha fastnat i mina kläder, vägrar släppa taget under mörka dagar
ett mail i min inbox och jag kopierar upp hans meningar bredvid mina oskrivna, opostade'
låter staden hitta sammanhangen på elskåp och busskurer
försöker förtvivlat måla bort det ofärglagda, hitta ett sätt att avsluta halva meningar
ger upp och letar fram ett kuvert

fredagen som en viskning
måndag och nedräkningen börjar på nytt