Smärtlindring

det blir inte enklare än så här
vi kan inte röra oss närmare

gatorna är gator
fabrikerna är fabriker
människorna är människor

det är hit vi nått
till en höstnatt i en glänsande våt stad

bilarna är bilar
gatlyktorna är gatlyktor
asfalten är asfalt

det är härifrån vi rör oss vidare
mot nya städer, människor, drömmar
där gatorna är en rörelse
fabrikerna våra och
människorna kamrater på väg
mot samma gatukök


---


jag vilar mig där idag
för dagar som den här önskar man att livet hade tett sig lite annorlunda
att man hade valt att bli direktör, aktieägare eller kronprincessa istället
när man, efter att ha halkat i en lite för snabb snäv sväng vid de gamla ungnarna,
finner sig själv liggandes på golvet med blåmärken,
då längtar man till ett liv som kanske kunde innehålla lite mer smärtlindring mot allt som gör en illa

kanske önskar man sig ett par skattefria miljoner som plåster på såren, en liten paus från chefens ständiga hetsande och snälla; en sittplats på spårvagnen hem

jag tycker inte att jag kräver mycket, jag behöver inte någon jättefallskärm eller avgångsvederlag, vill bara veta att den här jävla skiten, all tid och ork jag lägger ner på mitt jobb, åtminstone kommer resultera i en pension som jag kan leva på
och snälla; en sittplats på spårvagnen hem

ärligt talat; det här är ett jävla skitsamhälle och jag har ont i min handled