Någonting med postkod och gatunummer

Jag packar mina väskor. Imorgon tar jag tåget till Malmö för urnsättning av Mormor och Morfar. När jag kommer tillbaka till Stockholm ska jag flytta igen. Denna gången blir det tre månader i Tumba, sen får vi se om jag hittar någon annan stans att bo. Jag är förbannat trött på det.

Det senaste året har jag flyttat fem gånger, det här blir den sjätte. Mina möbler finns i ett källarförråd i Bersjön, mina kläder i ryggsäckarna som jag släpar mellan städerna och mitt hjärta är nog ärligt talat kvar i Vancouver. Jag vill ha någonstans att kalla hemma som inte är ett land eller en stad eller den riktning som man just då befinner sig i. Någonting med postkod och gatunummer. En adress där jag kan stanna tillräckligt länge för att det ska vara lönt att lära sig adressen, dit jag kan få min post och slippa ringa min syster, min bror, Emelie, Jenny eller Isaac för att kolla om det kommit några brev. Någonstans där jag kan packa upp böckerna ur flyttlådorna, där rastlösheten blir en promenad i ett bostadskvarter jag känner igen.

Så, erbjudandet om att få bo med en av Sveriges just nu mest flexibla kallskänkor står kvar. Jag är riktigt jävla bra på att göra räkmackor och mina äppelpannkakor med kardemumma är högst beroendeframkallande. Om tre månader blir jag bostadslös igen.

Någon?