2004

Jag jobbar för mycket. Har för lite ork för att berätta om hur det känns att vara på andra sidan jorden. Men den här känslan har följt mig genom fyra år, ibland som något långt borta, ibland som något nära jag inte kan skaka av mig.
Att man bara går runt och väntar på någonting.

"Talk about a dream; try to make it real.
You wake up in the night with a fear so real.
You spend your life waiting for a moment that just dont come.
Well dont waste your time waiting."
/Brucan
---------------

Höst över Kristianstads gator och jag vaknar bakfull i en lägenhet på söder.
Människan bredvid mig andas tunga andetag och i köket surrar kylskåpet i takt med vinden mot blanka rutor. Täcket rör sig; en arm runt min kropp,
en hand mot min hud.

Reser mig och finner mig tillrätta framför en främlings skivsamling, på en främlings matta, tre meter ifrån en främlings uppradade ölburkar från kvällen före.
Trycker play och går ut på balkongen, undrar vad det egentligen var vi pratade om igår, vad det var vi sa till grannen i lägenheten mittemot - och vad hon svarade.

Balkongdörren knarrar och någon tänder en cigarett vid min sida,
fastnar som en doft i mina kläder. Den obekväma känslan håller sig borta,
främlingen känns bekant, men skorna i hallen är ett par för många och han som först var en främling vill ses igen.

Glömmer telefonnummer och konstiga ursäkter,
stänger dörren efter mig och tar trappan ner till fast mark,
andas.

Vänder mig i en utandning upp mot balkongen och inser att jag ändå kommer att höra av mig, det är höst över Kristianstads gator och jag går bakfull mot närmsta busskur, gör om min systers misstag och väntar i timmar på att hösten ska ta mig härifrån.