söndag 24 augusti 2008

den ironiska generationen?

så, det har gått ett år sen jag startade den här bloggen
jag har varken blivit rik eller berömd
det känns som ett stort misslyckande
jag vill inte vara med mer
det här är ingenting att fira
funderar på att sälja hela bloggen på e-bay
då kanske det skulle bli lite mer fart på uppdaterandet
det kanske skulle handla om bilar
eller djur
eller mat
eller möbler och inredning
det kanske skulle vara en rolig blogg, inte så himla allvarlig hela tiden
folk skulle kanske våga kommentera
besöka den lite oftare
bli arga på den nya bloggaren för att den aldrig uppdaterade
skicka arga mail
insändare
den nya bloggaren kanske skulle bli rik och berömd
köpa ett hus på franska riviäran
den nya bloggaren kanske till och med viste hur man stavar till "rivieran"
det skulle höja kvaliteten
aftonbladet skulle skriva om Tio meter över havet som om den startat en ny era, som om det vore en bok, som om någon brydde sig vad som hände med Dustin from Arizona, Marie och Brorn, Molly, Jenny and Matthew
fast det skulle handla om naturen, bergen, om hur man bygger hus, planterar en buske, hittar kärleken
och jag skulle kunna läsa bloggen och undra vad som hände mellan jenny och matthew, hur det gick med rastlösheten, förlät hon någonsin sin far, hittade hon ett sätt att leva ihop med F, hittade hon tillbaka till kärleken med M, kom vi närmare socialismen
och hur fan gick det med boken egentligen

ja, hur fan ska det gå med boken egentligen?

7 kommentarer:

bes sa...

Mer blogg! We demand it.

Anonym sa...

Jamen är det så det låter, då ska jag börja kommentera då, trogen läsare som jag är.

Olof sa...

Ja, hur går det med boken?

kallskänkan sa...

ni är de finaste läsarna ever. jag tycker mycket om er. osunt mycket. men inte mer än geisha. i alla fall, boken? jo, alltså, jag försöker. jag försöker verkligen. men med all den här lediga tiden är det svårt att hitta tillfälle att skriva på den. all min tid går åt till att komma på bortförklaringar till varför inte inte är klar snart. och det är ett tidskrävande jobb.

Anonym sa...

nej, sluta inte, jag behöver få gråta och skratta lite ibland

Anonym sa...

Har haft ett litet uppehåll av bloggläsande, vet inte varför. Vad jag vet är att, jag vill köpa din bok när den är klar, jag vill äta Cereal till frukost, jag vill att kärleken ska gå gå...bra!
Jag vet inte hur pass mycket du tycker om Jerry Seinfeld, men här här är två av mina favoritklipp.
http://www.youtube.com/watch?v=OlQK2bFE80s
http://www.youtube.com/watch?v=o_OqvUbBNA4&feature=related

Karin sa...

Jäkligt träffande. Det är bara att fortsätta när det blir så bra!