Hon hade sagt nått om att komma utifrån och
se allting på ett nytt sätt och jag hade inte lyssnat för
han hade stått och tittat på mig som om han försökte
hitta ett sätt att förstå mekanismerna bakom de svältande barnen
och det var nog därför
jag inte kunde säga nej sen, när han bad mig följa med hem till honom.
Det hade helt enkelt inte varit moraliskt försvarbart.
torsdag 11 juni 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Kallskänkan; Du bryter ny mark. Du räds inte bortom gränsen. Du flyttar gränsen. Det är farligt. Ja. Dock, du är modig. Om man är en flygande fågel måste man kunna se avgrunden. Den ser du. Jag har sagt det förut och jag säger det igen: Därför är du konstnär.
Skicka en kommentar