du böjer dig fram mot kameran
som om något bakom dig vill komma närmare
jag är så långt borta
att jag inte ens på avstånd kan se dig klart
du säger att de ringde från sjukhuset förra veckan
att det inte är långt kvar nu
att du glömde vattnet på spisen
men att det nog inte spelar så stor roll egentligen
vad som händer i de rum vi inte längre befinner oss i
ljuset rör sig längs väggen i ditt vardagsrum
du lever kvar i en dag jag redan lämnat
klockan på väggen mäter avstånden
emellan
du berättar att det tog ett tag
men att nu orkar du nog inte mer
om det är så här det ska vara
och att det ju är så här det är
och att du nog inte orkar mer nu
i så fall
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar