Jag är hemma.
Ankomsten var legendarisk med dansande apor, banderoll, confetti, djs, champange och världens finaste vänner. Det var ett av mina livs höjdpunkter.
Ja, faktiskt.
Jag omvärderar min blogg lite grann.
Vi får se vad det blir av den,
kom gärna med förslag.
Gillar vi verkligen den här såpan som blivit mitt liv?
Kanske
Kanske inte
En sak som blivit bra sen jag kom hem är att jag verkar ha glömt hur man sover. Jag
går upp klockan fem, lagar pannkakor till min bror, skriver lite, packar upp, försöker surfa på grannens internet, springer ner för backen och köper mjölk.
Det är ett fint liv, jag snittar fem timmar sömn om natten, hälften mot vad jag förut behövde, och har tid för en massa andra saker istället. Undrar om det kommer slå tillbaka på nått sätt. åh, det är ett senare problem.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
välkommen hem! (eller bort, det beror ju på.)
Såhär tänker jag: ta en paus från bloggen, en vecka eller tio dagar. Förbjud dig själv från att skriva ett enda inlägg. När den tiden är avverkad kommer du att veta vad du ska göra.
Personligen tycker jag om dina dikter och vill läsa mer sådana.
Och välkommen hem :)
Gillar - nja.
Men jag uppskattar nog i alla fall något. Eller behöver. Det som får mig att återkomma. Längtan. Identifiering. Ömkan.
Gör vad du vill.
Lev.
Ja, kanske vi ska köra på mer poesi och allmänt bloggande om väder och mat. Så får ni läsa om det andra i en eventuell bok senare. eller så, och kanske det blir annorlunda när jag är på andra sidan jorden igen. eller när jag tröttnar på att skiva om regn och gröt.
och tack tack tack tack, det är ganska fint att vara hemma.
Ja, det är fint att du är hemma. Inte bara ganska.
Jag började följa den här bloggen för att du är sveriges nu levande skarpaste skildrare av livet som arbetarklass. Det har blivit mindre av det, ja, och mer såpa. Vet inte riktigt vad jag skall säga i övrigt.
Skicka en kommentar