Pablo Neruda

Pablo Neruda är en av få poeter som har följt mig genom mitt skrivande de senaste åren. Våren 2007 hade jag förmånen att besöka både hans hem La Sebastiana i Valparaíso och Casa de Isla Negra på Isla Negra i Chile, där Neruda och hans hustru också ligger begravda. Båda husen är omgjorda till museum efter hans död.

1971 fick Neruda Nobelpriset vilket väckte en del uppmärksamhet med tanke på hans politiska engagemang. Neruda var medlem i Chiles kommunistiska parti(jag har skrivit mer om det här) och spenderade flera år i landsflykt. Hans mest kända verk "Canto General" skrevs till stor del under hans tid som gömd i Chile och under tiden på flykt i bland annat Europa. Jag ska erkänna att jag aldrig lyckts ta mig igenom Canto General, min favorit är The Captains Verses (Kaptenens verser). Dock är tyvärr de svenska översättningarna ganska dåliga.

Det talades väldigt tyst om Nerudas politiska arbete under guidningarna i hans hus och de frågor vi ställde fick flyktiga svar, det verkade som om stiftelsen som sköter museumen helst inte pratar om det.
Däremot går det som en röd tråd genom hela hans skrivande, även i kärlekdikterna.
Det här är riktigt, riktigt bra.



The Flag


Stand up with me.

No one would like
more than I to stay
on the pillow where your eyelids
try to shut out the world for me.
There too I whould like
to let my blood sleep
surrounding your sweetness.

But stand up,
you, stand upp,
but stand up with me
and let us go off together
to fight face to face
against the devil's webs,
against the system that distributes hunger,
against organized misery.

Let's go,
and you, my star, next to me,
newborn from my own clay,
you will have found the hidden spring
and in the midst of the fire you will be
next to me,
with your wild eyes,
raising my flag.


Pablo Neruda, The Captain's Verses