Kungsportsavenyn 39

4.
vi tar tre minuter och du gömmer dig i ett rökmoln på innergården
säger att han börjat ringa dig om nätterna igen
att du bara svarar ibland, när du inte orkar låtsas att du inte behöver honom
att du fattar att han är ett svin men att du träffat många svin efter honom som varit värre

det är inte lönt att satsa på logik idag och jag låter dig lura dig själv
tänker att det är det man behöver ibland

jag hinner reflektera över var platschefen håller hus, hon brukar ju alltid sitta härute när det är som mest att göra

du berättar att du funderar på att flytta tillbaka till din mellanstora svenska småstad igen och jag ifrågasätter om det kan göra dig lycklig
kommer på att jag efter mina tre år i göteborg inte lärt känna en enda infödd göteborgare
att ingen av oss på caféet bott i stan längre än ett par månader, år
jag frågar dig om du tror att det på något sätt hör ihop med reaktionen man möter när man berättar för folk var man jobbar
hur alla har en åsikt om caféet och dess ägare och hur de åsikterna oftast stämmer alldeles för bra; det är precis så illa och lite till

“Klart det har, och vet du vad jag tror; en dag kommer det slå tillbaka. Det är nästan så man skulle jobba kvar bara för att få se det hända.”

du fimpar mot muren och jag hoppas att du har rätt, men har svårt att tro att saker och ting händer av sig själv

platschefen kommer ut och pratar högljutt med någon av sina vänner i mobilen
vi väljer att gå in igen