Jag sitter ensam på vagnen hem
Anstränger mig för att inte svara när du ringer
Går långsamt upp för backen till min lägenhet
Snön kramar balkongräcket och jag
Antar att det var hit vi skulle
Krossade tomglas i min trappuppgång och
November som frös fast mot något varmare
Annars är allt som vanligt och jag
Räknar inte längre mina misstag
Doften av något kvarlämnat, en
Inbjudan eller bara ett sätt att säga;
Gå inte
2 kommentarer:
ohh uddevalla. ge mig två år och jag är nostalgisk
det innebär tillförsikt... olof
Skicka en kommentar