söndag 27 januari 2008

Om snön aldrig lägger sig











Jag sitter ensam på vagnen hem
Anstränger mig för att inte svara när du ringer
Går långsamt upp för backen till min lägenhet

Snön kramar balkongräcket och jag
Antar att det var hit vi skulle
Krossade tomglas i min trappuppgång och
November som frös fast mot något varmare
Annars är allt som vanligt och jag
Räknar inte längre mina misstag

Doften av något kvarlämnat, en
Inbjudan eller bara ett sätt att säga;
Gå inte

2 kommentarer:

Anonym sa...

ohh uddevalla. ge mig två år och jag är nostalgisk

Olof sa...

det innebär tillförsikt... olof