Till Vera

vi ses igen efter fyra år
på ett tåg till staden
där vi växte upp

du bor i ett annat land nu
utbildade dig till bartender
och är vackrare än någonsin

för sex år sen var vi vänner
nu är du en främling
med historia

men jag tänker att
tiden vi spenderade
ihop borde betyda något

att åren i början av
tvåtusentalet
bär på ett facit för hur saker blev

att det borde finnas ett sätt
att komma åt svaren på hur
man fattar livsavgörande beslut

du pratar om nästa vinter
som något som ska befria dig
en ny sorts vän

och jag förstår att du fortfarande
drömmer om att skriva den där boken
jag också

du ler det där leendet
som en gång kunde
dra upp mig på benen
säger att du är långt hemifrån men
att det ska bli skönt att
komma hem
ändå

------

ibland glömmer man uppskatta saker man har,

som sina vänner till exempel

och det finaste; julen gav mig några av de jag glömt uppskatta tillbaka,

Vera är en av dem